Musik och rytmik - Workshop
Musik och rytmik är något som barnen på min VFU har visat stort intresse för. De älskar att sjunga och dansa. Många barn har annat modersmål än svenska och genom musiken kan barn mötas och kommunicera med varandra när språket inte alltid räcker till. Barnen får möjlighet att känna en gemenskap genom musiken och dansa tillsammans. Vesterlund (2003, s.20) menar att genom att låta barnen möta musik från olika kulturer och länder får barnen möjlighet att mötas på ett roligt sätt och arbeta aktivt med integration samt utforska musikens många uttryck. Barnen får också utlopp för sina känslor och rörelsebehov. Barnen tränas i samspel, samarbete rumsuppfattning de får även lära sig turtagning. En givande aktivitet kan vara att be barn och föräldrar att dela med sånger, musik och lekar från deras hemländer som alla barn kan lära sig i förskolan. Ehrlin (2012, s. 150) menar att detta kan vara en betydande del för arbetet med sin flerspråkiga identitetsutveckling. I sång och dans får flerspråkiga barn ett sätt att uttrycka sig precis som enspråkiga barn. Alla barn kan få lov att sjunga, nynna och röra sig. Det bidrar till en gemenskap och en rolig, lustfylld stund.
För mig personligen är musik starkt kopplat till känslor och minnen. Min tanke är att även barn har en stark relation till musik.Vi fick under workshopen med Karin introduceras till olika sånger, idéer, instrument, musiklekar och föremål man kan använda inom musik och rytmik. Vi fick bland annat måla på ett papper och vad vi tänker när vi hör musiken samt vad vi känner. Vi användes oss av sjalar och fick genom musik röra oss runt i rummet, vi dansade i ring höll varandras händer och spelade med olika instrument såsom klockspel, tamburin och ägg som lät som maracas. Vi använde oss även av andra föremål såsom en nalle, en båt, trummor, piano, och ett blått tyg till musik.
När vi sjunger och dansar kan vi använda oss av olika föremål för att förstärka musiken och vad vi sjunger. Musik ska vara en lekfull och inspirerande stund. Pedagogens förhållningsätt är avgörande och det är viktigt att locka barnen till lust att lära och uppleva.
Vi pratade under workshopen om puls, vers, refränger och takt. Genom att klappa i takt och lyssna på rytmen kan barn ta lärdom av detta. Att lyssna på musik och använda sin kropp som instrument gör att barnen blir medvetna om puls, vers, refräng och takt. Det gäller att lyssna noga och som pedagog göra det lustfyllt och roligt. De flesta barn liksom vi vuxna olika minnen kopplade till musik och väcker olika känslor hos barn. Musik är inte bara att sjunga utan går att använda i förskolans verksamhet på olika sätt. Att skapa till musik, dansa till musik och slappna av till musik är några exempel.
Under andra workshopen fick vi studenter ha med oss en lek som var kopplat till musik. Alla fick redovisa sin lek. Många lekar gav inspiration till hur man kan använda musik och lek på ett lärande och inspirerande sätt. Vi skulle koppla leken till läroplanens mål samt ha fokus på musik och lärande i leken. Ofta möter man musik i förskolan genom olika sångsamlingar där det finns en repertoar av olika låtar som sjungs dagligen. Samlingen är ofta en rutinsituation där det serveras frukt och sedan är det dags för en aktivitet eller att gå ut och leka. Det känns som att det finns ingen inspiration till att musik kan vara och innebära så mycket. Barnens intresse och inflytande borde spela en betydande roll där de får välja låtar och möjlighet till att introduceras till nya låtar under deras vistelse på förskolan. Musik borde även integreras i den fria leken och i andra situationer/aktiviterer. Barnen borde få ett bredare urval av musik det vill säga olika genrer av musik, musik från olika länder och avslappningsmusik. Ifall jag reflekterar över min egen musikkonsumtion så lyssnar jag på musik ofta och vid olika tillfällen. Barnen borde få samma möjlighet. Framförallt vill jag precis som Vesterlund (2003, s. 19) hävdar att under musikstunderna är den delade glädjen den viktigaste. Delad glädje är dubbel glädje.
Läroplanen för förskolan (Lpfö 98 rev. 2010) redogör för att förskolan
”skall sträva efter att varje barn utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som rörelse, sång och musik, dans” (Lpfö 98 rev. 2010 s.10)
”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning” (Lpfö 98 rev. 2010 s.10)
”Förskolan ska ge barnen stöd i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska. (Lpfö 98 rev. 2010 s.7)
Låt mig avsluta med ett passande och otroligt vackert citat
”Where words fail, music speaks”
Hans Christian Andersen
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Anna Ehrlin (2012). Att starta musikprofil i förskolan. I Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur, ss.139-152.
Vesterlund, Mallo (2003). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 1. uppl. Stockholm: Runa
Bild är lånad från : https://www.google.se/search?q=musik+i+f%C3%B6rskolan&biw=1323&bih=525&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ei=s05wVdyvCcb_ygOm0oDwAw&ved=0CAYQ_AUoAQ#tbm=isch&q=noter&imgrc=lx3c-PJmeXfB9M%253A%3BvWPXsNjCtu0F_M%3Bhttp%253A%252F%252Fwww.gratisnoter.nu%252Fwp-content%252Fuploads%252F2013%252F07%252Fk%2525C3%2525B6pa-noter.gif%3Bhttp%253A%252F%252Fwww.gratisnoter.nu%252Fkopa-noter%252F%3B250%3B250
